Köpa kitebräda – vilken ska jag välja?

En vanlig fråga jag får från folk som nyligen gått en kitesurfingkurs och som ska köpa sin första utrustning är såklart vilken kite de ska välja, men även vilken kitebräda som är lämplig. Jag har sammanställt den här lilla guiden för att hjälpa er när det gäller inköp av er första bräda och för att förhoppningsvis ge er en liten hint om vad ni ska kolla efter när ni väljer er första bräda.

Den som frågar om råd på ett forum kommer förmodligen få höra om begrepp som “rocker”, “flex”, “outline”, “rail”, osv… detaljer som inte spelar så stor roll för den som bara vill ha en schysst bräda som kan vara lämplig när man just lärt sig stå på brädan och som vill vidareutvecklas på enklast och snabbast tänkbara sätt. Som i många andra sammanhang har dock storleken en stor betydelse. Med storlek menas brädans längd och bredd. Generellt sätt så är det lättare att lära sig kitesurfa ju större brädan är då en stor bräda medför många fördelar för nybörjaren. Den viktigaste av dessa fördelar är flytkraften. Tack vare den stora ytan har en stor bräda mycket mera flytkraft än en mindre bräda. Detta gör det inte bara enklare för dig att stå upp på brädan och plana på vattnet (surfa ovanpå vattenytan) utan det innebär också att om vindstyrkan minskar eller om kraften i kiten minskar (troligtvis p.g.a. nybörjarens ej ännu fullt utvecklade förmåga att hantera kiten) så kommer brädan hålla sig flytande på vattenytan och du, surfaren, kommer inte uppleva den obehagliga s.k. “tea bagging” sensationen. Den ökade flytkraften betyder också att du inte behöver så mycket kraft i kiten för att kunna surfa vilket medför att du som nybörjare kan ta en mindre kite än du normalt sett skulle behöva. Detta hjälper dig verkligen att, i ett tidigt stadium, öka ditt självförtroende och förbättra dina färdigheter med kiten.

 

kitebrädaDe främsta nackdelarna förknippade med en stor bräda har huvudsakligen att göra med känslan, en stor bräda känns… stor helt enkelt! Den svarar inte så bra och den känns inte särskilt dynamisk, den har en tendens att “fastna” i vattnet när det är lite vågigt och vid högre hastigheter kan den bli ostabil när den börjar studsa på små vågor (istället för att skära genom vågorna). När du börjar hoppa och göra tricks i luften kommer du märka att den extra vikten må vara bra för magmusklerna, men inte nödvändigtvis för din teknik… P.g.a. dessa orsaker kommer de flesta, i takt med att de blir bättre kitesurfare, snart se sig som efter en mindre bräda.

Detta leder oss till det huvudsakliga problemet med att köpa en stor bräda… du kommer relativt snabbt växa ur den. Hur snabbt detta går beror givetvis på hur mycket du tränar, men jag skulle vilja föreslå att du ser dig om efter en mindre bräda så snart du nått en så pass hög nivå att du börjat hoppa. Folk väljer att se på detta problem på olika sätt. Somliga köper en stor bräda för att lära sig varpå de uppgraderar till en mindre bräda när de känner sig redo. Den större brädan kan sedan säljas eller användas som en lättvindsbräda. Som redan nämnts medför den större flytkraften hos en stor bräda att det krävs mindre vind för att du ska komma upp på brädan och den kommer se till att du kan kitesurfa under dagar när det helt enkelt är omöjligt med en liten bräda. Många nybörjare väljer dock att direkt köpa en bräda anpassad för den mer erfarne surfaren och accepterar det faktum att det kommer ta dem längre tid att lära sig kitesurfa och kanske flera år innan de nåt en såpass hög nivå att de kan hantera den mindre brädan.

Som ett alternativ till en stor eller liten bräda vill jag nämna en, ofta outtalad, fördel med att äga två brädor med vitt skild flytkraft. Med två brädor behöver du inte lägga lika mycket pengar på kites (som är betydligt dyrare och lättare att ha sönder) samtidigt som du ökar vindspannet för den uppsättning kites du äger. Ponera att du äger två kites, en 8:a och en 12:a och en 135 cm lång bräda. Vindspannet för båda kitarna tillsammans spänner då från ca. 7 – 14 m/s (beroende på din vikt och förmåga). Om du nu köper en 150 cm lång bräda kommer du öka vindspannet för dina båda kitar. Både 8:an och 12:an kan du köra med i ännu svagare vind om du tar den stora brädan, vilket ju betyder att du du har möjlighet att kitesurfa fler dagar. En stor och en liten bräda innebär också att du kan byta dina två kitar mot en 7:a och en 13 eftersom du har ökat vindspannet för båda kitarna, så nu har det blivit möjligt för dig att komma ut och surfa i allt mellan 6-18 m/s (ungefärliga siffror som kanske inte stämmer exakt med verkligheten, tog dom bara från huvudet för att illustrera skillnaden). För att kunna täcka upp det här vindspannet med enbart din 135 cm långa bräda skulle du förmodligen behöva köpa ytterligare en kite, förslagsvis en 10:a. En kite kostar mer än en bräda och minskar fortare i värde .

Oavsett om du väljer att skaffa två brädor eller ej beror också på din egen personliga stil och preferenser. Vissa individer föredrar att ha en optimal kite för vilken dag som helst, är detta du skulle jag föredra alternativet med 3 kitar i din uppsättning. Men för den som inte är så kinkig kommer 2 brädor och 2 kites se till att du kommer ut på vattnet lika ofta till ett lägre pris.

 

Så hur stort är tillräckligt för en nybörjare? Generellt sett kan man säga att en stor bräda är allt från 140 cm upp till 160 cm. Större än detta så kan du lika gärna använda en kanot som bräda… Allt som är mindre än 140 cm så kommer vi in på territoriumet för de små brädorna. Ju större och tyngre du är, desto större bräda bör du sikta på inom detta spann. Så för en liten tjej är en 140 cm lång bräda stor nog medan en bodybuildare på 100 pannor antagligen gör bäst i att skaffa en 160 cm bräda. Det finns ingen perfekt storlek och det varierar från person till person så håll inte på och dividera med dig själv huruvida du ska köpa en 145 cm eller en 146 cm bräda, bara köp en och se till att du kommer ut i vattnet istället. Efter en session eller två kommer den erfarenhet du fått mer än väl kompensera för skillnader i antal centimetrar. Innan vi går in på den terminologi folk så gärna skriver om i forumen, så ska jag nämna ett par andra saker som kan göra livet lättare för dig som är nybörjare.

Lewis carbon fibre board from Navis BoardsFenorna har en mycket stor inverkan på brädans egenskaper… den som betvivlar detta kan prova att ta bort fenorna på en bräda och se vad som händer. Större fenor kommer generellt sätt ge dig en mer stabil känsla på vattnet och det kommer bli lättare att ta höjd. Av dessa anledningar rekommenderar jag alltid fenor som är minst 5 cm höga. Återigen, när du väl känner dig bekväm med brädan så är det naturligtvis inget som hindrar dig från att byta fenorna till annan storlek, det är ett kul sätt att ändra åkstilen utan att behöva spendera några större summor.

FotpadsFotpadsen och strapsen ska vara bekväma och passa dina fötter, inga skarpa kanter eller bitar som kommer skava mot dina stackars fötter. Se till att fötterna sitter såpass tight på padsen att brädan inte flyger av när du surfar, men tillräckligt löst för att du ska kunna sparka av dig brädan ifall du råkar hamna i en sån där situation där du ser framför dig hur du ligger på sjukan med spikar i knät och gips runt halva benet. Sist, men inte minst, se till brädan är utrustad med ett bekvämt och stabilt handtag. Hela proceduren med att få brädan på fötterna blir så mycket enklare med ett handtag, eller som att bara plocka upp brädan från marken.

 

Brädterminologi

Så vad tusan är det dom egentligen snackar om i forumen?? Låt oss reda ut ett och annan begrepp 🙂

Rocker

Med rocker menas kurvan på brädans undersida, från ände till ände. Den här termen används för twintip brädor (den sortens bräda som typ 95% av alla kitare surfar med) eftersom dessa är helt symmetriska. Formen på rockern bestämmer vilka egenskaper brädan har. Ju plattare rocker desto snabbare bräda och ju mer konvex kurva på rockern desto lättare är det att manövrera den. Vissa brädor är försedda med en delvis konkav rocker som mäts från skena till skena.

En bräda med en platt rocker gör det lättare att ta höjd och den är snabbare, men är svårare att manövrera i svängarna, något som kan vara en nackdel (särskilt om man kitesurfar i vågor).

Outline

The outline eller ytterlinjen/konturen om man nu ska översätta till svenska avser faktiskt två olika saker: den maximala bredden på brädan och ytterlinjens form. Båda faktorerna inverkar på brädan när det gäller dess respons, svänghastighet, förmåga att ta höjd, balans och stabilitet. En bräda med en krökt ytterlinje svänger snabbare, men har sämre stabilitet och balans medan är bräda med en rakare ytterlinje ger mer grepp vilket gör det lättare att ta höjd.

Bredden

Breda brädor kan vara kortare samtidigt som de tillåter tyngre personer att surfa med dem effektivt. Oavsett brädans längd så underlättar en bred bräda förmågan att ta höjd samt att bibehålla hastigheten utan större ansträngningar. En bred bräda ger en bättre stabilitet när du landar trick och övergångar och den är bättre än en smal bräda i byig eller lätt vind.

Rail

The Rail eller skenan på svenska påverkar brädans styrförmåga. Dess volym och form utgör brädans kant med vilken vi skär vattnet. En skarp skena förbättrar prestandan och gör det lättare att kontrollera kraften, men en skarp skena gör det även svårare för nybörjaren att hantera hastigheten p.g.a. dess goda respons. Brädor med skarpa skenor lämpar sig väl för kraftfulla kites och i platt vatten. A rundare skena ger brädan en mjukare känsla och gör den mer förlåtande, bättre för vågor och nybörjare samtidigt som risken för skador minskar.

Flex

En brädas flex eller flexibilitet påverkar också brädans egenskaper under olika omständigheter. En styvare bräda är idealt vid platt vatten och är praktisk för att ta höjd och för att hoppa, men i vågigt vatten fungerar den sämre eftersom den inte absorberar stötar på samma sätt som en mer flexibel bräda vilket i sin tur kan göra brädan mindre kontrollerbar. I vågigt vatten är det alltså bättre med mer flexibel bräda, särskilt om brädan även flexar tvärs över brädans ändar.

Material

board layersEn bräda består ofta av en träkärna i något flexibelt och hållbart träslag. Kärnan är i sin tur förstärkt med glasfiber som också tillåter brädan att flexa och vridas. Nästa lager kan bestå av ett skikt där själva grafiken trycks. Ytfinishen på en bräda består av ett tunnt lager som gör ytan stenhård och tålig mot såväl vatten som UV-strålning. Hur många lager en bräda är uppbyggd av varierar beroende på tillverkaren, men principen är densamma för majoriteten av alla brädor på marknaden. Ett exempel på hur en bräda är uppbyggd kan du se om klickar på bilden här till vänster. Just denna bräda är för övrigt tillverkad av Navis Boards som specialiserat sig på att tillverka handgjorda och dessutom miljövänliga brädor. Resultatet är brädor med unik design och med prestanda som överlägsen många andra fabrikstillverkade brädor.

Köpa begagnat?

Man kan spara flera tusenlappar på att köpa en begagnad bräda. En ny bräda kostar runt alltifrån 3-4000 spänn upp till 8000:- beroende på kvalitet. En begagnad schysst bräda hittar du för runt 2000:-. köper du en begagnad bräda får du räkna med lite repor på undersidan, det är nästan ofrånkomligt och man kitar “normalt”, men repor i sig är inget som gör brädan sämre. Vad du där emot kan kontrollera är följande:

  • Railen. Kolla att det inte är hål eller djupa hack i railen intill själva kärnan, vatten som tränger kan sprida sig ut i träfibrerna.
  • Under fotpadsen. Lyft hälen på fotpaden och kontrollera brädans skick därunder. Om fibrerna är mjuka eller om materialet är hoptryckt så är brädan i dåligt skick och risken finns att den bryts vid stora påfrestningar.
  • Gänginsatserna. De mest utsatta gänginsatserna är såklart de där man fäster fotstrapsen/padsen. Dra lite försiktigt i padsen för att kontrollera att skruvarna sitter där de ska.
  • Handtaget. Det finns olika typer av material för handtagen. Plast och andra kompositmaterial är vanligt, vilket ofta håller bra. Men det förekommer också att handtaget består av en stålkärna med skumgummilameller runt omkring. Limmet mellan dessa lameller han börja släppa och till sist är det bara stålkärnan kvar. Kontrollera att lamellerna inte släppt från varandra.

Om du orkat läsa enda hit så har du förhoppningsvis fått en något bättre uppfattning om vilken bräda du ska satsa på. Har du någon fråga så skicka gärna ett mail så återkommer jag till dig asap! 🙂

 

/Gustav – IKO Kitesurfing Instruktör

Gusty's gamla logga